Der Dom, mitten im Herzen von Ragusa Ibla gelegen und kaum zu uebersehen, ist ein Highlight des sizilianischen Barocks und somit auch eins meiner persoenlichen Highlights. Trotz eines sehr gespaltenen Verhaeltnisses meinerseits zur Kirche in ihrer institutionalisierten Form und Religion im Allgemeinen, sind Kirchen mein nicht mehr ganz so heimliches Faible. Zum einen kann man dort tatsaechlich eine innere Ruhe finden, zum anderen - ganz profan - stehe ich auf den barocken Prunk, das teilweise voellig ueberladene Innere (wenn es sich den um barocke Kirchen handelt). Jedenfalls, anbei Bilder meines gestrigen Ausfluges nach Ibla, bei dem ich endlich, nach ca einem Jahr hier, die Moeglichkeit hatte, mir das Innere des Domes zu Gemuete zu fuehren.
 |
| Der Schutzheilige von Ragusa, San Giorgio |
Domkyrkan som ligger i hjärtat av Ragusa Ibla och är svårt att missa. Den är en highlight i den sicilianska barock och därmed också en av mina personliga highlights.
Trots mitt mycket kritiskt förhållande till kyrkan i sin institutionaliserade form och religion i allmänhet är kyrkor en av mina inte-så-hemliga svagheter.
För jag kan faktiskt hitta en inre frid, det är lugnt och stilla därinne som sprider sig i ens inre, å andra sidan - mycket profan - älskar jag den barocka prakten med en hel överbelastad interiör (om det är nu barockkyrkor).
I vilket fall, här är bilder på min utflykt igår till Ibla, där jag äntligen - efter ett år i Ragusa - hade möjligheten att gå in i kyrkan.
