Begegnungen - möten

An manchen Tagen passiert gar nichts. Und an anderen Tagen, meistens denen, an denen man nichts erwartet, passiert es. So wie heute. Ich saß am Strand und lauschte den Wellen; das Wetter ist ein wenig abwechslungsreicher geworden, es regnet und ist auch recht stürmisch, was einen schönen Wellengang produziert, ganz zu schweigen von den Geräuschen.  Wie dem auch sei, ich wurde von einer Dame angesprochen,  ob ich nicht Lust hätte, mit ihr eine Runde am Strand spazieren zu gehen. Selbstverständlich, sie war sympathisch und ich hatte nicht viel Anderes vor. So kamen wir ins Gespräch, die üblichen Fragen und Antworten, und so bot sie mir die Möglichkeit, einen ihrer Bekannten, einen Österreicher, zu treffen,  der hier in Marina ein sehr schönes, luxuriöses Hotel hat und gerade dabei ist, ein weiteres in Catania, in einem alten Palast, zu eröffnen (nach 5 Jahren Umbauzeit….was sagt uns das?). Also trafen wir uns, tauschten Ideen und Telefonnummern aus und alles Weitere wird sich ergeben.

Ich bin erstaunt, auf welche Art und Weise sich solche Kontakte ergeben, und positiv überrascht. Und lasse mich auch weiterhin überraschen,  wie und wen ich noch kennenlerne und welche Möglichkeiten sich daraus ergeben werden. Die nette Dame, Satina, ist Lehrerin und hatte auch eine Idee: sie würde mich gerne einspannen,  um ihren Schülern die deutsche Sprache ein wenig näher zu bringen. Warum auch nicht…alles kann, nichts muss, wie wir so schön im Bergischen sagen.

Det finns dagar där det inte händer någonting. Och andra, oftast de som man inte väntar sig någonting, händer det. Som idag. Jag satt vid stranden och lyssnade på  havet. Vädret har ändrats lite och är nu lite mer omväxlande: regn och storm, sol, och så låter det underbart när man lyssnar på det vilda havet. I alla fall satt jag där när en kvinna kom fram till mig och frågade om jag vill ta en promenad med henne vid stranden. Så klart, hon var sympatisk och jag hade ju inget bättre för mig. De vanliga frågor och svar kom upp och tills slut erbjöd hon sig att kontakta en av hennes vänner, en kille från Österrike, som har ett fint litet lyxhotell i Marina och ett annat som ligger i en gammal  palast i Catania. Vi träffades, pratade lite kring idéer och byte telefonnummer.

Jag tycker det är väldigt spännande att analysera hur man hamnar i såna situationer oavsett om det blir någonting eller ej. Det är  intressant att träffa nya och olika människor och jag tar alltid nånting hem med mig från såna möten.  T.ex. den idén som Satina,  som kvinnan heter, hade: hon är lärarinna på gymnasienivå och vill ta del av mina tyska språkkunskaper för att locka eleverna att lära sig språket. Why not? Det behövs flera språk här nere för att kunna handskas med alla de turisterna som kommer och som lär komma.